Den bästa konserten någonsin❤️
Nu ska jag berätta för er om den fantastiska konserten med Twenty Øne Piløts. Aldrig någonsin har vi bott så nära arenan förr. Det var bara att gå ut från hotellet, över gatan, runda arenan och ställa sig i kön till ingång nummer tre. Massor av folk. Aldrig sett så mycket folk förut. Det gick lugnt till i kön. Folk trängde sig (alltså varför??) men det var ändå okej och inga incidenter. Visitering och så såg vi merchandisen. Aldrig sett så mycket folk vid merchandisen förut. ''Det är inte lönt''. suckade jag sorgset. ''Jodå'', sa mamma och så ställde vi oss i vimlet. Hur länge vi stod där vet jag inte. En timme? En och en halv? Det kändes så. Som tur var hade jag och mamma ätit och druckit på rummet så det var helt okej att stå där ändå (och jag hade ingen panikångest?? Och kände inte av min sociala fobi, enbart ett lugn??) Folk tryckte på bakifrån, det kändes som man skulle ramla och man fick släppa fram personer som handlat. Priset för merchandisen var inte alls så högt som han i Toronto sa. Det låg som gjort på andra konserter jag varit på.
Vi hade bokat sittplats, rad 15. När vi såg trappan upp till raden tänkte vi, ''Åh nej!'' för det var mycket höga trappsteg och därmed svårt att gå uppför trappan. Gick ändå bra. Men när vi satt oss ner, då kändes det fruktansvärt: det stupade rätt ner (och jag är inte ens rädd för höjder??) så vi satt där, oroliga och skakade litegrann eftersom det kändes så obehagligt. Det värsta var att resa sig och släppa in folk men till skillnad mot Dublin kom personerna brevid oss och sedan satt dom där tills det var slut. Förut har jag tyckt att konserten med Bush, Seether, My Darkest Days (tre förband: hur coolt?) och Nickelback på Bank Atlantic Center i Florida den 4/5 2012 har varit den bästa konserten. Men efter att ha sett Twenty Øne Piløts på Spektrum i Oslo tycker jag inte längre så. Innan jag och mamma reste till Oslo fick vi ett mail med vad som gällde på den här konserten, däribland det stod att man inte fick fotografera. Jag har därför inga bilder från konserten. På konserten förstod jag att arenan kanske menade systemkameror men det gjorde absolut ingenting. Jag ville njuta av den här konserten och int missa en sekund❤️
Jag har sett väldigt många band och artister live men först nu förstår jag verkligen hur en konsert ska vara, hur det ska kännas. Under konserten med Twenty Øne Piløts hände det något exakt hela tiden (och de pratade inte så mycket som andra band jag sett) Även personen Bry från Dublin, Irland som var före TØP var mycket bra. Och jag var lite ångerfull att vi inte köpt tröja samt skiva av honom men i pausen var det inte ens lönt att försöka fär då signerade Bry...
En sak jag inte förstår under uppträdandet med Twenty Øne Piløts är när en filt lades över Tyler (sångaren) och tre sekunder senare stod han i publiken; hur kunde han göra det?? Och det undrade man flera gånger under konserten. Som när TØP plötsligt befann sig där mixerbordet var. Magiskt! Om du tycker om Twenty Øne Piløts och får möjligheten att se dom live så ta den. Det är en helt fantastisk upplevelse. Varning: du kommer att vilja se dom igen ;) Jag kommer förmodligen aldrig att kunna gå på en konsert med något annat band någonsin igen .....
