2020
2020 är här.
1/1 men det känns som den 32/12. 2010-talet är slut och ett nytt decennium har börjat. Det känns hjärtskärande att tänka att Thomas dog förra året. Jag började 2019 med honom och den 31/12 2018 kändes det som att 2019 skulle bli ett okej år. Det blev det inte.
Det känns som om att jag lämnar Thomas gråtande i 2019 men han är med mig, så väldigt närvarande. Skuldkänslorna är extrema. Det kommer aldrig att bli lättare. Jag saknar honom något enormt.
Foto från promenad idag.
Kyliga vindar men ändå ljummet.
Jag hoppas på snö men ingen finns i sikte.
