Forevermore

Wanås

Publicerad 2020-01-25 23:50:00 i Äventyr,

Det var väldigt länge sedan jag besökte Wanås. Så länge sedan att jag inte minns när det var. Jag vet att vi en sommar för inte så länge sedan körde dit men fick vända på parkeringen för det var så otroligt med folk men om det var 2016 eller 2015 har jag ingen aning om. Nåväl, metrologerna lovade uppehåll och se där, till och med sol.
De äldsta delarna på Wanås Slott är från 1400-talet. Slottet brändes under det Nordiska Sjuårskriget som stod mellan Sverige och Danmark / Lübeck / Polen 1563–1570 men byggnaden återställdes 1566. Det såg däremot inte ut såhär då utan fick sitt nuvarande utséende 1900. Sedan 1987 har parken använts till att visa konst. Runt 60.000 besöker Wanås varje år.
Först ut har vi ruinen, eller 'Wanås' 1994 av Per Kirkeby (1938-2014) Han ville skapa en skyddad plats men också en plats att röra sig igenom.
Jag minns mycket av Wanås och man kan säga att jag växte upp där. Jag brukade alltid stå klättra upp på det där trappsteget och skrämma mina föräldrar och sen skrattade vi åt det.
Titta tickor!!! Det var vääldigt länge sedan jag såg såna.
Gungorna var inte längre i trädet i början av parken och det gjorde mig orolig men vi hittade dom vid dammen i stället i en helt annan konstruktion 'Gungor' 2002 / 2014 av Molly Haslund född 1976.
Utedasset, eller 'Whitney Outhouse of American Art' 1996 av Thom Merrick född 1963.
Och nej, det är inget riktigt utedass.
'The Little Bridge' 1988 av Stefan Wewerka (1928-2013) Den här bron gillar jag och trots att det finns enklare vägar över bäcken måste jag bara gå över den.
'A House for Edwin Denby' 2000 av Robert Wilson född 1941. Edwin (1903-1983) var en poet. Robert läser en dikt han skrev för konstverket. Här kan ni lyssna. Den här är förmodligen min favorit av all konst på Wanås. Det är så mystiskt vackert.
'Grå Mussla' 1990 / 2001 av Jene Highstein (1942-2013) Den här minns jag mycket väl, hur mycket jag sprang runt på den och hur jag brukade kasa nerför den som om den vore en kasebana.
'Dining Room' 2004 av Melissa Martin född 1975. 2006 lät Melissa göra en performance där hon dukade upp en traditionell Thanksgiving-middag och en svensk julmåltid på bordet men istället för att äta måltiderna brändes de upp tillsammans med dukar och porslin i den öppna spisen. Likt rester av kroppar samlades sedan askan ihop och hälldes i två urnor. Melissa framförde ytterligare en performance 2006 vid namn Embedded där hon iklädd kamouflagedräkt av ett tygtryck baserat på ett foto av marken lade sig bland vitsipporna i parken med munnen full av de giftiga liljekonvaljer som hon själv drivit upp med hjälp av sina kroppsvätskor ......... Ok🤔 Jag minns det här rummet sedan jag var liten. ''Så blir ödehus till slut'', sa pappa och det har han ju faktiskt rätt i.
'Altare I' 1996 av Lone Larsen född 1955. Den här bänken är verkligen skön att sitta på även fast det inte ser ut som det. Den här minns jag också sen jag var liten.
'Cable Arc' 1987 av Bernard Kirschenbaum (1924-2016) Linan expanderar när det är varmt och drar ihop sig när det blir kallt och på så vis skapar den rörelse i form av vågor på sjön. Jag minns den men den var annorlunda då. Nu får man inte röra den, då kunde man skapa vågorna själv.
'Sprungen Ur' 1996 av Pål Svensson född 1950. Den här har alltid fashinerat mig så mycket. Jag fattar inte hur han har gjort.
'And The World Cries Mary' 2017 av Marianne Lindberg De Geer född 1946. Traumatiserad barndom eller kanske känslan av att släppa taget om någon / någonting.
'Pyramide' 1967 / 2018 av Paul Gernes (1925-1996) Den här var ett bidrag till en skulpturtävling i Danmark 1967 men den vann inte. 2016 ställdes den tilfälligt ut på konstumuseet Louisiana i Köpenhamn. Genom en donation har skulpturen nu fått en permanent plats i parken.
Vill man får man klätra upp, 6 meter hög är pyramiden.
Och man får en fin utsikt.
Den kissande kvinnan eller 'Fideicommissum' 2000 av Ann-Sofi Sidén född 1962. Hon var inte igång, förmodligen på grund av risk för frostskador på slangarna men himla fint gjord är hon. Väldigt välgjord dessutom if you know what I mean.
Det var en perfekt dag att gå runt i parken idag. Kallt i början men sen inte. Kommer definitivt att åka tillbaka för missade en hel del skulpturer samt ska då söka efter bänken som rör sig när man sitter på den.
Har nu hemsk huvudvärk och tabletter hjälper inte. Pray for me.

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Karin

Du får gärna kontakta mig, om vad som helst, på [email protected]

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela