Forevermore

Det har gått sju år sedan Rockstar dog. Sju år och jag förstår fortfarande inte för jag ser den där dagen som en film om och om igen. Jag ser mig själv från ett tredje perspektiv för det är så ofattbart att greppa. Sorg är inte vackert. Jag har suttit på badrumsgolvet och bett till Gud att ta mig till Rockstar med armarna fulla av blödande sår. Jag har skrikit och gråtit och bönat och bett mitt hjärta att sluta slå. Jag har slagit mig själv med knytnävarna så att det gjort ont i min bröstkorg för jag har velat spränga mitt hjärta. Människor är inte vackra när vi faller. Det finns ingenting poetiskt i döden. Blodet har alltid varit rött. Inte förrän den 17/3 2017 fann jag tröst i den ofattbara sorgen efter min tredje kanin. Då såg jag lyric videon till 'Battle Symphony' av Linkin Park. Låten hade släppts dagen innan men jag hade lagt den i titta senare för att se den dagen efter. Vid först tonen rös jag och när låten var slut var jag förändrad. Det kändes lättare att andas. Det var inte längre lika tungt längre. Och efter den dagen har denna dagen inte varit så svår men åh, det gör ont, det gör så fruktansvärt ont. Jag hoppas att han leker med Lullaby nu❤️ Rockstar, jag älskar dig❤️