Forevermore

Var ska jag ens börja? Från början kanske vilket man ju gör. Runt den 8:e januari började jag hosta. Den kom från ingestans och tog mej. Som tur var hade vi kockelana i huset men den började ta slut och det skulle ta fem dagar för läkaren att skriva receptet (nämen välkommen till svensk sjukvård hörni och håll i er förresten för det blir värre såklart) Pappa gick till apoteket och köpte en hostmedicin som heter Coldy Honey. Den har smak av honung men smakar tyvärr fruktansvärt. Värmande är det för jag kallade ofta Lullaby för Honey & Honungskaninen & Honey Bunny men ja alltså den var hemsk. Genomled den ändå. Hostan vägrade lätta. ''Jag har långa lungor. Hade jag blivit operasångare i New York hade glasrutorna på Newark spruckit'', skämtade jag med mamma för det är som så att jag inte kunde hålla tätt. Bindor hjälper thank god för dom honestly. Annars hade det varit ännu mer kört än vad det var, fortfarande är. Den receptbelagda hostmedicinen kockelana hämtades ut och jag återgick till den. Trodde Coldy Honey var vätskedrivande men det var alltså lungornas fel för problemet har fortsatt.

 

Någon av de sista dagarna i januari, på kvällen i soffan upptäckte jag att, 'Gud vad det gör ont i vänstra sidan' Man får ju det ibland för att man sitter länge på samma sätt och så där Att sträcka en muskel är också vanligt så jag började med voltaren. Bara det att det inte hjälte ett dugg (vilket det för mej brukar göra) Det gjorde mer och mer ont och 2:a februrari stod jag inte ut mer. Efter en natt där jag vaknat i svåra smärtor varje gång jag vände mej (och jag vänder mej ofta under natten tydligen) så ringdes samtalet till en läkarmottagning. Hon var äldre och brydde sej inte ett skit om vad jag snackade om när jag beklagade mina problem. Hon suckade och sa, ''Det mest sannolika är att du har brutit ett revben, eller flera inte vet jag. Inget vi gör något åt. Ta två alvedon och en ibumetin'' Inte har de hjälpt ett skit heller. De låter mej sova men natten mot torsdag vakna jag upp två gånger i hemsk smärta när jag vände mej. Jag minns för länge sedan när jag faktiskt blev välkommen till doktorn. Jag sa åt mej själv då att aldrig störa dom mer. Och jag kommer inte ringa igen. Inte efter den 2:a. I torsdas förmiddag googlade jag och läste om brutna revben. De läker på 1-2 månader #riptomelol och man ska se sin läkare ifall man har svårt att andas eller ont när man andas djupt well okay then. Antar jag lär möta min familj väldigt snart så ser fram emot det.

 

Min smärta är ingenting mot hur det var för min familj men det stör mej något så fruktansvärt. Jag kan inte skratta när jag ser roliga filmer för det gör så ont. Det gör ont när jag tappar något och av någon förbaskad anledning så tappar jag saker hela tiden nu liksom vad är det om. Det gör ont att andas. Blir andfådd hela tiden och behöver ta djupa andetag vilket leder till än mer smärta. Men vad som är allra värst ändå är att jag inte hade kunnat ta upp och hålla Lullaby eller Thomas om de varit här. Det krossar mitt hjärta i tusen miljarder bitar. Varför händer det här ens? Jag som aldrig brutit något och det första jag bryter är ett revben på grund av en mystisk hosta ok coolt ändå😎 Men detta hände aldrig när Lullaby och Thomas var här.

 

Idag tittade jag på bilder i min läkarebok (här skrev jag om den) och kollade för att se om det stod något om brutna revben. Det gjorde det minsann; Revbensbrott äro ej ovanliga; vid svårare sådana kunna brottstyckena såra lungan, så att blodhosta inträder. Stillhet och en stödjande binda omkring bröstkorgen är att anbefalla -- betyder rekommendera -- Där ser man. 1921 brydde sej i alla fall läkarna. Nu måste man vara kriminell för att de ska vilja undersöka en🙃